{"id":94,"date":"2026-01-19T11:12:41","date_gmt":"2026-01-19T11:12:41","guid":{"rendered":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/?page_id=94"},"modified":"2026-01-19T11:13:51","modified_gmt":"2026-01-19T11:13:51","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/historia\/","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e4rldens f\u00f6rsta mejl<\/em><\/h2>\n\n\n\n

\u00c5ret \u00e4r 1971 och internet har b\u00f6rjat ta v\u00e4rlden med storm. Fler och fler datorer kopplas samman, och nyheten sprids om n\u00e5got helt nytt som kallas f\u00f6r mejl, ett nytt kommunicerings s\u00e4tt mellan tv\u00e5 datorer. Detta markerar b\u00f6rjan p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt att kommunicera.<\/p>\n\n\n\n

MIT-studenten Ray Tomlinson arbetade vid forsknings- och utvecklingsf\u00f6retaget Bolt, Beranek and Newman. Det var d\u00e4r han utvecklade den teknik som lade grunden till all modern e-post som anv\u00e4nds \u00e4n idag. Ray Tomlinson \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd f\u00f6r att ha inf\u00f6rt snabel-a-tecknet (@) i mejladresser, f\u00f6r att skilja anv\u00e4ndarnamn fr\u00e5n datorns namn.<\/p>\n\n\n\n

Innan Rays l\u00f6sning fanns en funktion som kallades SNDMSG (send messages), men den kunde bara skicka meddelanden inom samma dator. Rays id\u00e9 gjorde det m\u00f6jligt att skicka meddelanden mellan olika datorer, vilket var ett stort tekniskt genombrott. Detta var en innovation som skulle utvecklas vidare och s\u00e5 sm\u00e5ningom bli en central del av allas vardag.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Google Startar<\/em><\/h2>\n\n\n\n

\u00c5r 1996 startades ett projekt som kom att bli Google. F\u00f6retagets m\u00e5l var att skapa en algoritm som kunde organisera all information p\u00e5 webben p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Google skapades av Larry Page och Sergey Brin. Deras nya system kallades PageRank och fungerade annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare s\u00f6kmotorer. Ist\u00e4llet f\u00f6r att lista hemsidor efter hur m\u00e5nga g\u00e5nger ett visst ord f\u00f6rekom p\u00e5 sidan, rangordnades sidorna efter hur m\u00e5nga som hade l\u00e4nkat till dem. Detta var en stor utveckling inom s\u00f6kmotorer eftersom det gjorde det mycket enklare f\u00f6r anv\u00e4ndare att hitta relevanta hemsidor och snabbt f\u00e5 fram den information de letade efter.<\/p>\n\n\n\n

Till en b\u00f6rjan hette Google inte Google, utan BackRub. Namnet byttes senare till Google, vilket kommer fr\u00e5n en felstavning av ordet googol<\/em>, som betyder talet 10^100. Namnet valdes f\u00f6r att symbolisera den enorma m\u00e4ngd information som s\u00f6kmotorn var t\u00e4nkt att hantera. Den 4 september 1998 blev Google officiellt ett f\u00f6retag, med m\u00e5let att organisera v\u00e4rldens information och g\u00f6ra den tillg\u00e4nglig och anv\u00e4ndbar f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2001 gick Google om den d\u00e5 mycket popul\u00e4ra s\u00f6kmotorn AltaVista och b\u00f6rjade ses som v\u00e4rldens mest anv\u00e4nda och k\u00e4nda s\u00f6kmotor. Google lyckades \u00e4ven med n\u00e5got som tidigare setts som n\u00e4stan om\u00f6jligt \u2013 att tj\u00e4na pengar p\u00e5 internet. Genom att koppla annonser till specifika s\u00f6kord skapade de en ny och effektiv aff\u00e4rsmodell. \u00c5r 2003 blev ordet googla<\/em> ett svenskt verb, vilket visar hur stor del av vardagen Google hade blivit.<\/p>\n\n\n\n

Google fortsatte att v\u00e4xa och \u00e5r 2015 blev f\u00f6retaget en del av moderbolaget Alphabet. Under Alphabet samlades flera av Googles tj\u00e4nster, s\u00e5som YouTube, Android, Chrome och Gmail. Sedan dess har Google fortsatt att utvecklas och \u00e4r idag den st\u00f6rsta och mest anv\u00e4nda s\u00f6kmotorn i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

AI v\u00e4cker f\u00f6rundan<\/em><\/h2>\n\n\n\n

Under m\u00e5nga \u00e5r har artificiell intelligens, AI, varit ett aktuellt \u00e4mne, men l\u00e4nge m\u00e4rktes tekniken inte s\u00e4rskilt mycket i vardagen. Men \u00e5r 2022 f\u00f6r\u00e4ndrades detta helt n\u00e4r flera f\u00f6retag lanserade nya AI-tj\u00e4nster som blev tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r DALL\u00b7E, som kunde skapa bilder utifr\u00e5n text och ChatGPT, som kunde skriva poesi, artiklar och andra texter p\u00e5 mycket kort tid.<\/p>\n\n\n\n

AI tog snabbt v\u00e4rlden med storm och b\u00f6rjade anv\u00e4ndas dagligen av miljontals m\u00e4nniskor. Med hj\u00e4lp av AI skapades bilder av helt overkliga saker, och vissa av dessa bilder b\u00f6rjade anv\u00e4ndas p\u00e5 s\u00e4tt som v\u00e4ckte fr\u00e5gor om upphovsr\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

AI-tj\u00e4nsten ChatGPT blev s\u00e4rskilt popul\u00e4rt inom skolan, d\u00e4r elever b\u00f6rjade anv\u00e4nda tj\u00e4nsten f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp med skolarbeten, ibland genom att l\u00e5ta AI skriva hela uppgifter utifr\u00e5n enkla instruktioner. Detta v\u00e4ckte oro bland l\u00e4rare och skolor. \u00c5r 2023 blev situationen s\u00e5 allvarlig att en elev f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00e4lldes f\u00f6r fusk genom anv\u00e4ndning av AI.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga av dessa AI-tj\u00e4nster utvecklades av forskningsf\u00f6retaget OpenAI. Det uttalade syftet med att sl\u00e4ppa AI \u00f6ppet var att \u00f6vervaka utvecklingen av s\u00e5 kallad m\u00e4nniskolik intelligens och se till att den skulle fr\u00e4mja m\u00e4nskligheten. Man ville \u00e4ven f\u00f6rhindra att enskilda f\u00f6retag skulle f\u00e5 f\u00f6r stor kontroll \u00f6ver AI-tekniken.<\/p>\n\n\n\n

Trots att AI-verktyg blev offentligt tillg\u00e4ngliga under de senaste \u00e5ren var tekniken bakom dem inte ny. Den bygger fr\u00e4mst p\u00e5 maskininl\u00e4rning, d\u00e4r datorprogram tr\u00e4nas genom att analysera stora m\u00e4ngder material. Det som f\u00f6r\u00e4ndrades under 2022 var att AI-systemen fick tillg\u00e5ng till s\u00e5 mycket tr\u00e4ningsdata och datorkraft att de blev tillr\u00e4ckligt anv\u00e4ndbara f\u00f6r att kunna anv\u00e4ndas av miljontals m\u00e4nniskor samtidigt.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

AI – Nuet och framtiden<\/em><\/h2>\n\n\n\n

AI har under flera \u00e5r varit en av de mest omtalade teknikerna och har utvecklats mycket snabbt. F\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan var AI fortfarande begr\u00e4nsad, bilder och videor blev ofta konstiga och det var l\u00e4tt att se att de skapats av AI.<\/p>\n\n\n\n

Men tekniken har snabbt f\u00f6rb\u00e4ttrats, och idag ifr\u00e5gas\u00e4tter man ofta om bilder eller videor verkligen \u00e4r verkliga, eller om de har skapats av AI. \u00c5r 2025 lanserades en ny AI som heter Sora, som blev mycket popul\u00e4r. Under en tid var det sv\u00e5rt att avg\u00f6ra vad som var \u00e4kta, men efterhand har anv\u00e4ndningen lugnat ner sig och idag anv\u00e4nds den fr\u00e4mst f\u00f6r att skapa \u00f6verdrivna eller overkliga videor.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror att AI i framtiden kommer forts\u00e4tta vara en av de mest snabbt utvecklande teknikerna. Den kommer sannolikt att anv\u00e4ndas inom fler yrken och skolor kommer troligen att inf\u00f6ra nya \u00e4mnen som handlar om AI och digital teknik. \u00c4ven om den snabba utvecklingen kan v\u00e4cka oro hos vissa, kommer tekniken forts\u00e4tta vara under kontroll och anv\u00e4ndas p\u00e5 s\u00e4tt som gynnar samh\u00e4llet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4rldens f\u00f6rsta mejl \u00c5ret \u00e4r 1971 och internet har b\u00f6rjat ta v\u00e4rlden med storm. Fler och fler datorer kopplas samman, och nyheten sprids om n\u00e5got helt nytt som kallas f\u00f6r mejl, ett nytt kommunicerings s\u00e4tt mellan tv\u00e5 datorer. Detta markerar b\u00f6rjan p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt att kommunicera. MIT-studenten Ray Tomlinson arbetade vid forsknings- och utvecklingsf\u00f6retaget […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-94","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/94","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/94\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":130,"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/94\/revisions\/130"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wp.als081224ol.hemsida.eu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}